Julen 2010
Ja, resultatet ser ni på bilden nedan.
Men allt blev ändå lyckat och alla fick det dom hade önskat sig (nästan i alla fall).

"Granen står så grön och grann i stugan..."

Damen är uppklädd i vit blus och röd kofta.

Leah sitter spänt och väntar på tomten.

Kommer han inte snart??

Här e han. Och säcken var tung att bära i år.

Mycket paket blev det i alla fall.

Kläder?? Det önskade jag mig väl inte i alla fall!

Johan fick sin efterlängtade "Hornblower"- böcker.

Nu har jag och göra ett tag. Vi ses om en månad;)

Även jag fick mina hårda paket.

Och Leah fick sina mjuka.
Hoppas er jul blev lika lyckad. Kram på er.
Leah´s 1- års dag
Leah fick så fina presenter, både kläder och leksaker så det räckte och blev över.
Här kommer lite bilder fårn evenmanget.

Leah visste först inte vad hon skulle göra med presenterna.

Så gammelmormor fick hjälpa till lite.

Mamma oxå=).

Sen blev det födelsedagssång för stora damen.

Och alla sjöng med..ja förutom Leah då;)

Mammas moster och kusiner kunde inte motstå att titta på gamla minnen.

Viggo ville oxå vara med på ett hörn och det fick han.

En glad och nöjd födelsdagsunge

En av många presenter Leah fick.

Sin allra första gunghäst av farmor.
Hej svejs.
Fotomodell
Så den 6:e jan kom fotografen hem till oss och riggade upp en massa spotlights så det såg ut som en mindre fotostudio i vårt vardagsrum, och shit va varmt det blev av dessa lampor!
Sen så vart det att ta bort allt som associerade till julen med tanke på att detta ska visas i feb eller mars numret och då kan det ju inte se ut som nov el dec på korten. Efter möbleringen så satte sig Bitten i lekhörnan med Leah och sen kom den svåra biten att få Leah och skratta eller i alla fall le år kameran. Mamma och pappa sprang runt bakom kameramannen och larvade sig med åde grimaser, ljud och leksaker men inte brydde sig damen om oss. Hon satt där bara med en farscinerad min på läpparna och inspekterade alla lampor och väskor som fotografen tagit med sig.
Det krävdes många kort kan jag säga för att han skulle bli nöjd, men tillslut så fick vi till det i alla fall. Sen blev det fotografering i vårt kök där Bitten skulle stå och laga hälsomat (i alla fall låtsas).
Och sen vart det tack och hej, och en spänd förväntan på hur det kommer att se ut i tidningen om några månader.
Här kommer lite bilder på fotograferingen.

Uppriggning av lampor.

Farmor och Leah lyssnar ivirgt på allt fotografen sa.

Är du beredd;)?

Fotograferingen är i full gång.

åååh va du var duktig=).

Snart får vi se hur resultatet blev=).
Loooong time ago.
Nu nog med ursäkter, detta med slö blogg kommer hålla i sig så det är ingen ide att lova bättring eller förändring. Men jag kommer i alla fall att fortsätta blogga så länge jag orkar och känner för det så fortsätt att kolla in, det kräver ju bara ett litet klick av er tid;).
Mycket har hänt och inget har hänt. Leah har fyllt 1 år, det har varit jul och nyår, Leah är inskriven på förskola f.o.m 1 augusti m.m, m.m.
Tänkte köra en bildbomb på lilla solstrålen till att börja med.

Tjena;).

Snart kan jag gå själv...

Va! Det trodde ni inte eller;)

Två tänder under och tre över...

Så här glad e jag varje morgon...nästan;)


Och ibland sticker jag upp näsan lite väl ofta tycker mamma och pappa;)

Här e vi i parken utanför farmor i Bromma.


Totalslocknat i kusinens famn.

Ibland får man ta och spänna ögonen i mamma när hon inte uppför sig;)

Nämnde jag att det var en kall vinter i år..

Mamma och jag har så kul med varann.

Nu har lillan fått en egen liten lekhörna.

Skattkisktan e full till brädden med allt som en liten dam kan behöva;)


Det där med att barn kan somna på stället är väl bara en klyscha...eller?
Adjö för denna gång.
Stambyte klart!!
Så här kommer en bildbomb på hela projektet från början till slut.
Enjoy!

Minns ni hur det såg ut innan?

Rivning i full gång.


Under diskbänken.


Nya stammar satta.

Cementgolv lagt.

Väggarna spacklade,samt el till handukstorken indragen.

Klinkergolvet färdigt. Syns kanske inte så bra men grått blev det.

Kaklet färdigt.

Guuud vilken röra, vill inte genomgå detta eldprov mer!!


Så här blev det, sorry för bildkvaliten men min kamera är inte den bästa.

Nytt badrumskåp med mycket mer utrymme.


Ny spis=).

Ny belysning.
Som jag svurit tidigare så tänker jag aldrig mer genomgå ett stambyte i mitt liv och det löftet tänker jag hålla fast vid. Bara dom som genomgår ett sådant, speciellt om man har barn kan förstå hur påfrestande det är. Men som sagt nu är det klart och resultatet blev väldigt bra.
Eller vad tycker ni;)?
Triangelbyte,stambyte mm.
Det vi hoppas på nu är att vi får 4-5:an i Västerhaninge förhoppningsvis innan Leah fyller år den 22 nov, vill fira henns första födelsedag i det nya hemmet. Vi ska troligtvis få svar nu i sept och jag vill inget annat än att flytta till något större!!
Varje gång vi åker hem för att kolla post och vattna blommor så fantiserar vi att vi åker två stationer till och landar i V-H istället,har liksom på något sätt förlikat oss med tanken på att rota oss där. Men,men vi får väl se, blir i alla fall knäckt en tid framöver om det inte går i lås men det det går väl över det med som allt annat.
Här hos svärmor där vi för tillfället bor är det trångt men mysigt, med bäddsoffa, resesäng och en samling kläder i ena hörnet. Tvättmaskinen går på högvarv och vi har alldeles nyss införskaffat en ny barnvagn som är lättare att vika ihop och väger nästan ingenting för en struntsumma. Tyvärr passade jag inte på att köpa till en åkpåse till lillan, för nu börjar det märkas att sommaren är över. Måste även köpa ny höstgarderob till Leah med tanke på att hon växer som ett redwoodträd numera, och att jag bara har sommarkläder i byrålådan för jag trodde i min enfald att sommaren skulle hålla i sig åtminstone en månad till, men icke;).

Badrummet innan.

Första veckan.

3:e veckan. Ingen större skillnad förutom nytt fönster.

Under diskbänken.

Vecka 3.

Allt packat för flytt till Bromma.

Väl framme gjorde katterna sig väl hemmastadda.

Ironiskt nog så fanns det mer plats för lillan att krypa omkring på.

Men visst blir det lite trångt när det ska bytas blöja;).

Men ingen är mer gladare än farmor att vi bor hos henne.
Men allt var inte elände i alla fall. En lördag fick i alla fall Johan och jag chans till lite kvalitetstid tillsammans och passade på att ta en tur till Gröna Lund. Jag hade inte varit där på över 9 år, och Johan minns knappt när han var där så det kändes som det var dags för en liten "trip down memory lane";). Jag lyckades lura upp min gubbe i berg och dalbanan som det finns bildbevis för nedan, sen prövade vi en ny attraktion som hette "Kvasten" som inte var så läskig som den lät. Var även inne i Lustiga huset som för min del gärna får döpas om till Svettiga Huset, och Spökhuset som bevisade att både jag och min man är ena riktiga "chickens". Menman får väl skylla på åldern;).

Johan prövar lyckan med luftgevär...

Och lyckas bli den enda vinnaren den dagen fick vi veta;)

Lyckan stod oss bi även vid lyckohjulen.

Märks att man inte åkt på ett tag. Vilka mesar vi e;).

Huj va det bär av i backen!

Sen blev det äntligen dags för en efterlängtad Langos.

Mums;)!!

Detta gulliga gosedjur vann min man åt mig på kärlekshjulet;).
Kram och puss så länge.
Leahs dop.
Prästen som döpte heter Lasse Swärd och har arbetat inom kyrkan sen jag föddes och han är även en gammal vän till mormor och morfar vilket gav oss många fördelar som vi med glädje tog fasta på=). Han var så snäll och rar och Leah kunde inte släppa honom med blicken när han stod där bredvid henne och predikade. Leahs mormor berättade sedan efter dopet att hon var övertygad om att Leah skulle bli präst när hon blev stor!!
Ja, hur jag förfaller mig till detta låter jag vara osagt, men det känns faktiskt som om hon skulle få en mycket större karriär som konståkerska;).
som gudmor och gudfar valde jag min syster barn jessica och Adam, Jessica var även den som bar fram Leah, och fick äran att hålla denna 7 kilos tunga dam i en hel halvtimme;) Starkt gjort gumman!
Vi valde att bjuda på något så enkelt som dopkaffe, med det visade sig inte vara det lättaste. Hitta tårtor i de smaker som passade de flesta var en utmaning men vi hittade tillslut ett konditori i Nynäshamn, Müllers som hade allt. bra priser, fin service och stort utbud. Garanterat ett bageri jag kommer rekomendera=). Dopkaffet hade vi i församlingshuset som är otroligt vackert och stoort. Mycket större än man kan tro.
Therese Bennström som jag känner genom Erica (hennes kusin) sjöng "Himlen måste sakna en ängel" sååå vackert i kyrkan att inte ett öga var torrt på någon i bänkraderna. Själv fick jag stå och stirra i taket och tänka på den kommande VM-fotbollen för att inte bryta ihop där jag stod.
Är en riktig blödis numera när man blivit morsa he he;).
När det gäller bilder så valde jag att visa min bästa vän Ericas bilder eftersom hon är sååå grymt bra på detta. Går ni in på hennes blogg kan ni se hur bra hon verkligen är på att fota=).
Så här kommer en hel hög med bilder från denna underbara dag.
Vackra Sorunda Kyrka där jag själv är döpt.


Kyrkan nuvarande form är från 1500-talet, men byggdes redan på 1100-talet.



Mormor och Leah med favoritleksaken i munnen som vanligt.


En lycklig lite tjej på hennes stora dag.

Mormor e rolig hon=).

Moster Mia och Leah.

Alla är samlade och väntar spänt.

Närmaste släkten:Svärmor Louise, mamma,pappa, syrran,
och min systerson Adam som inte syns.

Nu kommer vi: Lasse (präst) går först...

följt av kusin Jessica och damen för dagen...

sist men inte minst de stolta föräldrarna=).

Lasse predikar med hög och ljudlig stämma.

"Jag kan inte förstå varför jag ska ha mössa på mig inomhus??"

Därför att mormor och G-mormor gjort den, den ska sitta på säger mamma;).

Lasse sa att han aldrig mött någon som lyssnat så intensivt på han predikningar förut;).

Vad säger den där skäggiga farbrorn egentligen??

Mamma sjunger och har nappen i högsta hugg om det skulle krisa sig.

"Trygga rekan...;)

Vad ska du heta?

Mamma läser en dikt om hur glada vi är att Leah är vår dotter.

Nu ska vatten hällas i...

Pappa får äran och Lasse välsignar.

Ska du komma till farbror Lasse?


Härmed döper jag dig till Leah, Maria, Louise.

Det var kul att blaska lite i dopfuntet.

Jasså, säger du det?

Underbarnet visas upp för hela världen.

Va alla stirrar på mig! Har ni inte sett något så sött förut??

E du klar nu?

Fina Therese sjöng så vackert.


Svårt att hålla tårarna borta;).

Lasse överräcker dopljuset.

Den ska lysa bara för dig Leah.

"Nä, nu får det nog räcka för min del."

Lite fotografering från publiken.

Dopfuntet fick vi veta kommer ända från Gotland.

Kusinerna gullar...

Gudmor och Leah.

Ännu mer fotografering.

Rara Therese.

Mina älskade morföräldrar.

En stolt och glad mor.

Sen fick tjejen klä på sig folkdräkt eftersom det var svenska flaggans dag.

Förberedning av dopkaffet.

Gräddtårta.

Moussetårta av jordgubb.

Frukttårta.

Prinsesstårta (som gick åt snabbast)

Allt var inspirerat av svenska flaggans dag.
Ännu en gång. Tack alla ni som var med och förgyllde denna underbara dag och tack för alla presenter. Bilder på dessa kommer upp inom kort.
Kram och Puss
Feb-Maj
Självklart så var vi som vanligt nere vid Rudan på valborg för att kolla på majbrasan och som vanligt så var det fullpackat med folk som det ska vara på valborg.

Fullt med folk,barnvagnar, hundar mm...

Lottodragning, fiskedam och annat roligt.

Johan satte sprätt, han skulle bara vinna choklad...men icke=(.

Majbrasan.

Pappa och Leah inväntar fackeltåget.

Fackeltåget anländer för att tända på...

Tänt va det här=)...

John Blund övermannade lillan tillslut.

Fick mycket fint besök under veckan, Yvonne och Denize...

och farmor såklart=)! Alltid lika roligt.

Nu har skruttan börjat lära sig äta fast föda;)...

och hon börjar mer och mer vilja ligga på mammas bröst och snusa.

Mammas mage är oxå skön att ta en tupplur på=).
Nu fortsätter förberedelserna inför dopet, nästan klart nu.Puh!
På återseende.
Puss
Dop förberedelser och vaccin.
Är just nu i full färd med att planera Leahs dop. Shit va mycket det är på en gång! Och detta är då bara ett enkelt dop med dopkaffe, annat blir det ju när Johan och jag ska planera vårt bröllop. Hujeda mig...
Snart så...
Dopklänningen är redan fixad, alla inbjudningar är skickade, tårta och kaffebröd är kirrat samt sång i kyrkan. Och ändå känner jag en massa ångest och oro över att allt ska skita sig i sista sekund, men det är väl bara mina mammahormoner som leker med mig som vanligt.
Dopet kommer att hållas i Sorunda kyrka som har haft en stor betydelse på min sida av släkten bla är jag döpt där och syrran är konfrimerad, samt en massa nadra i släkten som jaginte orkar radda upp. Och eftersom Johan inte är döp och inte har någon koppling till någon kyrka så kändes det som självklart att det skulle bli Sorunda. Även om inte Leah har någon egen koppling till socknen så har henne mamma det och förhoppningsvis åtevänder jag dit en vacker dag med hela min familj. 
Vackra Sorunda Kyrka.
"Ja, jag vill leva,jag vill dö i Sorunda";).
Igår så fick Leah sin andra trippelvaccin och den här gången så var jag faktiskt mer samlad än jag var förra gången då jag stod och storböla med Leah i famnen. Fast Johan fick som vanligt jobba hårt för att ha koll på sina känslor, han har blivit en sån "softis" gullet=).
Usch och fy, aldrig lika roligt...
Men till skillnad från förra gången så reagerade hon kraftigare den här gången på vaccinet. Hon har varit kinkiare,gnälligare och inatt så kunde hon inte sova alls. Hon fick ligga bredvid mig i sängen och jag kände på henne att hon var varm. Kollade tempen som bara visade 37.7 så det var ju ingen direkt fara men hon fick en alvedon i alla fall och mat. Runt kl 4 på morgonen somnade hon äntligen och vi som varit sååå bortskämda med att Leah alltid sover nätterna genom såg nog ut som två lik kl 8 på morgonen.
Förhoppningsvis så går detta över så fort som möjligt, vi vill ha tillbaks vår glada, spralliga lilla kicka=(.
Nu ska vi krypa ihop i soffan och kolla på film.
Kramizar på er.
Skrattfest och kärlekstankar.
Är såå oerhört lyckligt lottat av att ha en så lugn och harmonisk unge. Hon sover nätterna igenom, glad och spralligt på dagen, utvecklas otroligt snabbt och när man har henne i sina armar så får man verkligen lägga band på sig för att inte krama saften ur henne och pussa ihjäl henne. INGEN ska komma och säga att vår dotter saknar kärlek,ömhet, närhet och trygghet, men det är å andra sidan inte så svårt att ge med tanke på hur underbar hon är.
Idag har även den varit en slappar dag om man inte bortser från att vara förälder 24/7. Den mesta tiden har både Johan och jag ägnat åt Leah. Vi leker, sjunger, dansar, pratar ALLT, så det är inte undra på att hon utvecklats som hon gör som vi ligger i. Något som jag verkligen älskar att göra med henne är att blåsa henne på magen, precis under revbenen. Jag vet tack vare att andra i familjen är lika kittliga på samma ställe, och hon nästan kiknar av skratt när jag blåser där. Och hennes skratt smittar av sig så lätt att man själv inte kan hålla sig för gapskratt heller och så utvecklas allt till en fullständig skrattfest från hela familjen.
Hon skänker en så orehörd glädje bara genom att finnas till min underbara flicka=)!

Pappa e såå rolig...

Mormor me...

Mamma oxå...

Och självklart farmor...
Nu ska jag ta och fixa middag, det blir tonfisksallad min favorit. Mums...
Kram och puss
Slappardag med trip down memorie lane...
Inte förrän vi 11- tiden så tycket Leah att det fick räcka och satte igång med sitt numera joddlande (hon jollrar inte längre) mellan oss så det inte gick att somna om alls. Efter ett tag så fick jag en sån konstig ide för mig när jag hittade mina gamla kritor och tushpennor i en låda. For iväg ut i det underbara solskenet och upp till centrum, i på BR Leksaker och köpte mig en målarbok! Barbie blev det för när jag bläddrade genom boken så såg den nästan exakt ut som dom målarböcker jag hade som liten, och man tog en tripp tillbaka i tiden då både jag och mamma satt och målade och färgläggde tillsammans. Johan satte igång med diskadet och slängde lite pappers,plast mm sopor i återvinningen.
Själv tog jag med Leah och babygymmet in i sovrummet och medans lillan glatt lekte och sprattlade i sitt lilla gym så satt mamma och barnslade sig med sin målarbok;). Ja, vad är det man säger "man är ju aldrig för gammal för att ha barnasinnet kvar".

Brings back memories...
Ikväll ska vi ta ett glas vin tillsammans och mysa framför två hyr filmer. Nu när jag slutat ammat så är det en fröjd att kunna njuta av livets goda igen, men man får vara lite aktsam för det är ju som sagt över ett år sen jag smakade sprit så det behöver nog bara luktas på korken för att benen ska bör ja skaka ha ha.

Gott...
Får se om dom är något att hänga i granen.
Puss och kram.
Tröööögt...
Börjar alvarligt talat att fundera på att blogga om varje dag som gått, även om det inte har hänt något men det skulle ju i alla fall motivera mig att uppdatera bloggen lite då och då.
Så det tänker jag börja med från och med imorgon Mån, sen får vi se hur länge jag orkar med det. Kanske blir det ibland varannan dag för jag kanske inte alla gånger hinner med att skriva.
Hur som haver, mycket har som sagt hänt och jag ska försöka beta av det intressantaste. För några veckor sen så var vi på läkarkontroll med Leah angående hennes korta tungband. Vi fick prara med en gammal vis läkare som tydligen hade jobba mycket i Norge med småbarn och vi pratade länge och väl om hur ingreppet skulle gå till, vilke biverkningar det kunde innebära om vi gjorde det respektive inte gjorde det. Det kunde ju i värsta fall hämma hennes tal i framtiden och orsaka läspning men å andra sidan så berättade läkaren att det oxå kunde gå över av sig själv och att hon kunde träna bort det med tiden. Innan besöket så valde jag att gå in på en massa forum för att få ett mer bredare perspektiv på det hela och fick faktiskt väldigt mycket svar. Majoriteten tycket att jag skulle göra det redan nu när hon var så pass liten för att det senare skulle bli svårare för henne ju äldre och mer förstående hon skulle bli av själva ingreppet.
Så efter en mycket låååång överläggning med min man så kom vi överens om att göra det i alla fall för hennes egen skull. Men hu va fruktansvärt hemskt det var när som skulle klippa av tungbandet på henne!
Såklart fick hon bedövning innan i form av en liten tuss med bedövningsvätska som han stoppade in i munnen på henne, men hon kände nog i alla fall för hon började gråta när han stack in saxen i munnen på henne.
Nu vet jag ju att det kan blöda väldigt mycket när man gör något i munnen, men inte trodde jag att det skulle blöda SÅÅ mycket som det gjorde! Sen efteråt fick jag vet att hennes tungband var så tjockt och innehöll väldigt mycket blodkärl. Men det varsåå hemskt att dem min flicka gråta av smärta och blöda så mycket från munnen, det gick bara inte att hålla tårarna borta och jag som blivit så blödig sen jag fick barn.
Men som tur var så läkte det väldigt bra och hon hämtade sig väldigt snabbt efter ingreppet, hon fick lite mjölk och sen var hon nöjd. Hon har ett så otroligt bra läkkött den där damen, till och med när hon skulle ta multivaccin- sprutan så fick hon inga biverkningar. Hon blev inte ens röd runt stickstället eller ens öm på låren, lika stark som sin mor hihi=).
I helgen så kom päronen på besök och som jag har längtat efter dom=)! I lördags så var mina syskon här och även svärmor kom på en liten visit så det var full hus hela dagen, men det var inget som Leah hade något emot. Hon bara älskar att vara i centrum där det alltid händer något och där hon själv har huvudrollen varje gång, och det gjorde henne absolut inget att hoppa från famn till famn och blir pussad och sultad på av allt och alla.

Morbror Tomas

Moster Mia.

Och farmor.
Vi har försökt att byta till oss en större lägenhet ett bra tag nu och äntigen hittat en scysst 4:a nära oss. Lägenheten så för jävlig ut i och med att kvinnan som bodde där med sin som även hade 4 katter som använt hallväggarna som klösbräda. Som tur var så hade hon fått en rekvisition att åtgärda hela lägenheten så det var ju inget vi behövde oroa oss frö.

Allt verkade vara klart och vi hade varit uppe på kontoret och skrivit på bytesavtal och lämnat in alla papper. Så nu väntade vi bara på att fastighetsvärden skulle godkänna allt. Då ringer kärringen och säger att hon ångrat sig! Jag blev så förbannad så jag blev tvungen att bita mig i tungan för att inte be henne dra åt helvete. Hur kan man låt adet gå så pass lång tid, invagga dom som man ska byta med att man har bestämt sig, vara med och skriva på alla papper...och sen ringa och säga att hon inte har lust längre?
Så hela söndagen blev en depparedag då jag och Johan låg med Leah inne i sängen, kollade på film och åt en massa godsaker och bara yste med varann.
Nu ska jag bänka mig i soffan för att kolla på min nya favoserie "Sons of anarcy". Imorgon så ska Johan hjälpa mig färga håret, har inte gjort något med håret sen jag blev gravid så det var ett tag sen.

Puss och kram på er alla.
Föräldrarträff.

Fy farao.
När vi väl kom ner till mottagningen såg vi nog mer ut som två snögubbar med barnvagn, och den enda som var torr och varm var lillan. När vi kom in i rummet där vi skulle sitta så hade jag väl ändå hoppats på att få sitta i en skön soffa eller fotölj med tanke på att vi ändå skulle vara där i 2 tim med våra små. Men nej då, hårda obekväma stolar och kvavt varmt rum. Som väntat så var det inte många som stod ut med detta när det gällde både föräldrar och bebisar och blev tvugna att gå ut flera gånger.

Hög med gullisar(INTE våra dock)
Leah hölls sig ganska lugn i början och tyckte nog att det var mycket spännande med en massa nya ansikten och röster, men sen så började hon knorra när någon annan bebis satte igång och skrika och det var nog mest sympatiskrik som gällde för så fort vi gick upp och promenerade så vart det tyst.
För övrigt så var det rätt så kul att stöta på en det bekanta ansikten som vi träffade när man var höggravid på MVC. Det var också komiskt att se att dom bäbisar som sov sig genom hela mötet satte igång brandlarmet när dom skulle åka hem;). Vi passade på att väga damen när vi ändå var på BVC, nu har hon passerat 5 kg! Inte undra på att armen håller på att gå av när man håller henne.

Nu har damen börjat sitta upp riktigt bra med stöd. (favo-leksaken i famnen)

Pappa och Leah tittar på fåglarna.

Skönt i mammas famn.
Fick just reda på i veckan att stambytet äntligen kommer att ske i vår på Idunvägen. Fast nu har man lite blandade känslor om detta med tanke på att man har en liten unge som behöver tillgång till vatten dygnet runt.
Och sen känner vi oss inte helt pigga på allt oväsen som kommer att låta i minst 4-6 v i hemmet, och vi har inte heller möjlighet att våldgästa någon heller under denna tid. Kanske,kanske så kommer vi att hitta någon större lägenhet i lagom tid innan stambytet.

Hualigen! Ser inte alls fram emot detta.
Imorgon (mån) så åker Jag och Leah över till mormor,morfar, G-mormor och G-morfar på Gotland. Jag har längtat såå mycket efter dom alla, speciellt min morfar. Eftersom han aldrig vill komma över till fastlandet för att han säger att han får ångest så fort han kliver av färjan, så får jag alltid vänta med att se honom tills jag kommer över. Det ska oxå bli spännande att åka färjan med lillan, ser det mer som ett litet äventyr faktiskt eftersom vi för det mesta hållit oss nära hemmet i början. Men det ska bli jättekul, men kanske inte för Johan som stannar hemma. Han tycker det är jättekul att träffa svärföräldrarna men hatar resan dit. Och jag kan inget annat än hålla med, Det är en jädra resa om man inte har fördelen att ha bil vilket vi dock inte har, men snart så kommer hela familjen att åka ner.

Till slut. Pappsen gör sig lite rolig med Leahs sockor.
Nu ska jag börja packa ner alla saker som ska med ner, här måste det planeras eftersom det bara är jag som ska köra vagnen så det gäller att packa förståndigt.
Puss och kram.
Besök i Botkyrka, bad och bild collage. B.B.B.B...
Men tack ock lov så var det bara Södertäljetåget som var försenat med en halvtimme (hum), annars så blev vi rätt så skonade både dit och hem. Alla var så glada över att äntligen få se lillan, och Denize ville leka med henne hela tiden. Leah skötte sig exemplarisk och var som en liten prinsessa hela dagen, och när vi kom hem så var både mamma och pappa blåfrusna i alla fall. Så vi burrade ihop oss hela familjen i soffan med filtar och kuddar (efter att Johan tagit ett skönt varmt bad) och kollade på dumburken. Och det tog inte lång tid för mamma och Leah att kvarta in sen värmen hade trängt in i våra frusna kroppar.

Leah spanar in Denize när hon äter pannkakor.

"She is soo cute".

"I wanna play with the baby!"

Yvonne hittade en skön sovställning tyckte Leah.

Denize hade oxå en skön famn att ligga i.
När man inte har så mycket mer att skriva om i bloggen så kan man ju alltid ha med lite bilder som ligger och skräpar i mina mappar. En bild säger ju mer än tusen ord brukar man säga och då är det ju bra att en sån fåordig person som jag har det att falla tillbaka på.
Så varsågod, lite smått och gott.






Pussa och kramar.
Växer och växer...
Men jag måste säga det att vår dotter utvecklas med stormsteg för varje dag som går. Även om jag visste om redan från början att bäbisar växer upp otroligt fort så hade jag inte en aning om att Leah har börjat jollra, skratta, sitta upp (med lite stöd såklart) redan efter 2 månader!
Antingen så är det bra gener som gäller eller så har vi bara en sån otrolig tur att vi fått en sån välutvecklad unge. Hur som helst så är det en fröjd att få se sitt hjärtegryn le mot en varje morgon, se sig runt i världen med sina underbara blå ögon och utforska sina händer. det senaste har hon gjort med besked, nu räcker inte nappen till längre som ljuddämpare och tröst. Nä, nu så ska hela näven in i munnen på henne för att hon ska bli nöjd, och det påminner så mycket om när jag själv var liten och stoppade ner handen i hinkarna med saltgurka i snabbköpet och smaskade på.

Far och dotter e lite "tlötta".

Här e vi på väg ut på en liten promenad.
Men det är ju klart att det inte bara är solsken och tussilago när man har spädbarn. För ett par dar sen så satte Leah mamma på prov när jag skulle på rutinkontroll hos MVC. Johan var på anställningsintervju och kunde inte följa med, och Leah har ju varit en så gulleunge när vi varit på BVC så jag tänkte nog att dettta inte skulle bli några problem alls.
Men...har jag lärt mig något under min korta tid som förälder så är det en sak.
Underskatta aldrig dina barn!
Lagom till att mamma skulle ta blodtryck och parkera sig i gynstolen så satte damen igång med en serenad som inte var utan dess like! jag och barnmorskan fick praktiskt taget skrika åt varann för att höra vad vi sa.
Men när jag hade parkerat henn i barnvagnen igen så var det som att dra ur sladden, vips så vart det tyst hela vägen hem så jag passade på att göra lite ärenden i centrum när det var så lugnt.
Så det var en pärs men jag är glad att jag klarade mig ut den utan några som helst panikattacker eller ångest anfall=).
Förra veckan så var Erica här och fotade Leah. Eftersom hon alltid tar så perfekta bilder även på mig när jag var höggravid så var det självklart att hon skulle föreviga vår lilla prinsessa. Och som vanligt så blev det helt fantastiska bilder som jag genast vidarebefodrade till släkt och vänner.

Lite blyg tror jag...

Va sa du nu för nått?

Ok, ett litet leende kan jag väl bjuda på.

Nappen verkar lite väl stor tycker jag.

Erica och Leah gosar.
Nu så har vi hyrt komedin "Snuten i varuhuset" och skräcken "Drag me to hell" samt lite mumsgott som vi ska njuta av ikväll. Johan har precis tagit ett skönt bad och snart ska vi kryp upp i soffan alla tre och ha lite filmmys.
Kramiz och pussiz

